Älskade hem
Vårat nya hem kommer inte hinna bli renoverad och inredd på en månad, det kommer ta tid och växa fram. Det tycker jag är bra på ett sätt, för om det hela tiden finns små projekt att pyssla med, så kommer vi (jag) inte att tröttna. Jag ska njuta av varje liten möbel som kommer in lägenheten, av färgval och varenda steg i skapelsen av vårat hem. Det kanske tar ett år innan allt vi vill ha är på plats - men så länge det är roligt, kommer det vara värt det!
Igår lät jag mig inspireras av tidningen Plaza interiör, inredningshemsidor och inredningsbutiker på nätet. När jag lät fantasin flöda, så fick jag massor av idéer! Det här kommer bli bra.
Om två månader.
Nå väl. Om exakt två månader ska vi vara ute ur den här skolådan på Lidingö. Vi byter upp oss till en fyra gånger så stor lägenhet. Vi ska få sova i en riktig säng istället för en överanvänd bäddsoffa. Tro mig, bäddsoffan var skön som ny, men efter att ha varit välanvänd i tre års tid, så är den både nersutten och nerluggen och vi båda vaknar med ont i ryggen. I nya lägenheten kommer vi kunna laga mat tillsammans utan att den andra är i vägen. Vi kommer kunna bajsa samtidigt på varsin toalett. Vi kan äta frukost utomhus på vår balkong under sommarhalvåret. Vi kommer kunna ta emot gäster med glädje och gott om stjärterum. Och nästan bäst av allt, vi kommer kunna göra den finaste walk-in-closet som finns - kunna hänga in våra kläder istället för att trycka!
2 månader, 8 veckor, 60 dagar... Låt tiden flyga iväg!!
Bloggflytt
Om du har börjat läsa om min komplicerade situation och vill fortsätta, så får du mejla mig på [email protected], så ger jag dig adressen till den nystartade bloggen.
Lgh-köp
Blogga igen?
Vad är äckligt?
Jag har geggat med en njurtumör täckt av flera kilo människofett, jag har sett en människa drunka i sitt eget blod. Jag står inte oberörd, men jag blir heller inte svimfärdig eller illamående.
Sedan åker jag ut till landet, sommarstugan där allt är så primitivt. Djurens paradis, långt ifrån bilar och minimalt med människor. Inte så häpnadsväckande att där springer möss. Inte så förvånande att vi inte vill ha dem gnagandes i eller kring huset. Man kan krypa in under huset. Där förvarar vi både skrot och nödvändigt tillbehör. Där finns även en dödsfälla konstruerad. En hink med vatten, med en "trappa" som mössen kan klättra uppför, men tar de ett snedsteg faller de ner i helvetsgapet och drunknar i det kalla vattnet. Det var Olle som berättade för mig. Jag stirrade på hinken och kände hur färgen i mitt ansikte började försvinna. Jag gick försiktigt mot hus grunden. Hukade mig för att krypa in och titta. Olle uppmanade mig att låta bli. Varför liksom? Jag vet inte.
Långsamt tittade jag över kanten på den blå hinken. Det var mörkt och jag såg först ingenting. När ögonen vant sig framträdde de livlösa små varelserna. Två stycken håriga bollar med fyra korta ben och en vidrig svans flöt på mage på den stilla ytan. Illamåendet sköljde över mig som en våg. Jag skyndade mig klumpigt ut och ställde mig framåtlutad på gräsmattan. Jag hulkade samtidigt som jag försökte hindra att frukosten skulle komma upp. "Fan vad dum du är. Det var väl onödigt?" Och visst har han rätt. Onödigt. Dumt. Men framförallt äckligt.
Februari
Jag är dålig på att blogga. Har inte varit i rätt mood.
Vi har precis avslutat en kurs i psykiatri. Vilket har varit psykiskt jobbigt. Min insats på praktiken är godkänd, och tentan är redan rättad. Blev nog till och med ett VG i betyg.
Har varit på en öppenvårdsmottagning på Östermalm och träffat patienter med ångest och depression. Tror trotsallt att det är en lärorik erfarenhet som jag tar med mig.
Förövrigt njuter jag av vintern och hoppas att den håller i sig några veckor till. På Lidingö är snön fortfarande vit och jag kan åka längdskidor eftersom jag har ett spår 100 meter från vårt hem.
Le fort + Sagital split
I onsdags fick jag dock vara med om något riktigt läskigt och spännande. En operation i munnen. Så kallade Le fort + Sagital split. Det innebär en justering av över- och underkäke, vilket exemplevis görs vid över- och underbett. Kirurgerna sågar alltså isär käkarna så att de lossar från skallskelettet, justerar, och borar fast dem igen.
När patienten somnat in i sin narkos fick vi se hur slangar fördes ner genom näsan, katater sattes och de gröna operationsdukarna lades över patienten så att endast området kring munnen syntes. Kirurgerna kom in och alla i rummet fick presentera sig med namn och titel, ex: Linnea sjuksköterskestudent, Dr Andersson assisterande operatör etc. Hela operationen spelas nämligen in på en ljudfil. Sedan började dem skära med en elektrisk skalpell på undersidan av överläppen. Det brända salivet luktade vidrigt. Däremot var det ganska häftigt att få se formen på näsbenet och hur stora bihålorna under ögonen är.Men ändå äckligt att se när dem skar igenom benet... sista biten måste dem dra isär käken från skelettet. De får ta i rejält och det knakar och har sig ganska mycket.
Det knackades och hamrades en hel del. När det var dags för underkäken visade kirurgerna ansiktsnerven för oss två studenter. Den är stor och vit som en kokt spaghetti. Coolt! När de skulle borra fast underkäken i sitt rätta läge gjordes det ett hål i kinderna där man sedan stack in borren, det såg jättekonstigt ut! Flera gånger under op:en tänkte jag på vilken otrolig tur det är att narkos finns. Tänk att tvingas gå igenom en sådan här op i endast lokalbedövning, vidrigt! Det är också tur att anhöriga inte får vara med och se hela proceduren.. kan ju vara lite stressande att höra hur kirurgerna pratar om vad de ska göra i helgen, när de står och grejar i en trasig mun.
Att utbilda sig till operationssjuksköterska är nog inte så dumt. Tänk vad man får se mycket... Det är ju även så spännande att som student få se och lära sig saker som patienten oftast aldrig informeras om. Visste du tillexepmel att unga personer som sövs, kan bli ganska aggresiva i det tidiga skedet av uppvaket? De kan sparkas, boxas i luften, vilja dra i slangar och åla omkring på operationsbordet som en orm. Det kan krävas flera sjuksköterskor för att hålla fast dig! Äldre människor vaknar däremot upp relativt stillsamt. Detta skede är emellertid inget du kommer komma ihåg, eller informeras om. Det hör till helt enkelt.
Ett exempel på en justering.
Känsla för dagen
I'm lucky to be in love with my best friend.
Novembertankar
På måndag börjar äntligen den efterlängtade praktiken. Terminen började bra med en rolig och intressant kurs, fortsatte med en dåligt förberedd kurs som resulterade i ett studentärende till rektorn, för att sedan gå in i en kort,seg och ganska tråkig kurs i vetenskaplig metodik. Nu vill jag ut och titta på verkligheten. Sätta nålar, prata symtom och använda min kunskap. Åtta veckor på Öron-Näsa-Hals på Karolinska sjukhuset i Solna. Jag är redo.
VFU i Indien blir det tyvärr inte för min del. Känns tråkigt men överkomligt. Vad var det som gjorde att jag inte fick åka? Ingen aning. Vad var motivet till att de andra fick åka? Ingen aning. Det hade varit intressant att veta. Vad bör jag ändra i min ansökan till nästa gång jag söker? Har fortfarande chans att göra VFU i Ghana, Tanzania, Japan eller Thailand.
Lurade
Study groups har aldrig varit riktigt min grej, trodde jag. Sedan testade jag på det. En seriös variant som kombinerade flams, skratt och fika, med allvarliga timmar av nötande och gemensam tentaångest - för att sedan sluta med högsta betyg på tentan. Jag kan visst få VG!
Idag hade vi tenta igen. Studiegrupp var den givna pluggmetoden. Men kursen har varit rörig, knäpp och frustrerande. Föreläsare, och framförallt kursansvariga, har hela tiden hänvisat till vår kurslitteraturbok; "Läs boken, tentan kommer bygga på boken". Boken var på 300 sidor. Engelsk text. På vårat, ganska späckade, schema, stod vilket kaptiel varje föreläsare skulle beröra. Vissa föreläsare började med att säga "Jag har kapitel X och frågor kommer tas därifrån".
Tillslut började vi undra vad vi egentligen skulle göra på föreläsningarna. Om nu boken var det viktigaste, så kanske det trots allt vore bäst att traggla in 300 sidor, istället för att sitta på föreläsningar och delvis lyssna på fakta som boken inte ens berör.
300 sidor är dock ganska mycket att lära in, speciellt när man inte helt fått kläm på vad som egentligen är relevant inför tentan. Vi var därför cirka 15 personer som hjälptes åt att sammanfatta hela litteraturen. 300 sidor engelsk text blev till 67 sidor svensk text. Skönt. Sedan satt Emilie, Malene och jag - och pluggade pluggade och pluggade. Det kändes som om vi kunde allt utan och innan.
Dagen innan tentan gick vi på den sista föreläsningen. Föreläsaren skulle beröra kapitel 11 och 12. Men föreläsaren berörde mer eller mindre hela boken. Efter föreläsningen frågar hon vilken kurslitteratur vi har. (Vadå vilken? Hon ska ju ställa frågor utifrån kapitel 11-12, då måste Hon väl ha koll på vilken bok vi har?)
Kursansvarig kommer in för att berätta hur tentan är upplagd: "Den kommer vara lätt! Den bygger på flervalsfrågor och korta skrivfrågor."
Dags för tenta:
- Fyra stycken flervalsfrågor. Två av dem, grundar sig på en viss föreläsning.
- Resterande ca. 16 frågor är skrivfrågor, flertalet med tomma rader som täcker en halv A4.
- En fråga är på hela 16 poäng, med tomma rader som täcker hela 2 A4. Den frågan representerade en enda sida i boken. Noll poäng på den här frågan, kräver nästan alla rätt på resten av tentan.
- Flera andra frågor grundar sig enbart på föreläsningarna, boken berörde det inte alls.
Tentan är över:
- Frustererade, förbannade och besvikna studenter står utanför tentasalarna och ifrågasätter vad det egentligen var som hade hänt.
- Gemensam känsla: Lurade!
- Hur kan en kort skrivfråga vara = en halv A4 eller två A4?
- Varför säga att tentan bygger på boken, när den bygger på föreläsningarna?
Olle hade i smyg bokat en massage till mig, det var bara till att bege sig dit efter tenta-insatsen. Det var underbart. Han är underbar!
Kanelbullar och tentor
Snart är det tenta igen och då passar det lagom med lite tentaångest igen. Kursen heter Global Folkhälsa - "Hur mår världen". Handlar om allt från sjukdomsepidimier till massvaccination till miljö och milleniemål. Jag var taggad, hoppades att det skulle vara spännande och inspirerande. Men tråkigt nog känns kursen ganska ostrukturerad och rörig. Till tentan ska vi läsa en bok på 300 sidor och jag tycker det är jättesvårt att ta ut det viktgaste. Det jag tycker är intressant, kan lika väl vara irrelevant ur ett folkhälsoperspektiv.
På senaste tentan, del 1, fick jag VG. Vet inte riktigt hur jag ska kommentera detta. Jag fasade för ett IG, hoppades på ett G och såg i stjärnorna efter ett VG. (MVG är inte ett betyg på högskolan). Blev därför en smula överrumplad och ville inte riktigt tro att det var sant!
Att min lilla study group tillsammans med Emilie och Malene var bra, visade sig också vara sant då alla fick nästan samma resultat. Underbart!
Del 2 av tentan kommer nästa vecka.
Vilka som kommer få åka till Indien på VFU borde ha redovisats vid det här laget, men jag har inte hört ett ljud...
Göteborg
Idag har jag sett bilder från Göteborg. Jag har läst bloggar om Göteborg. Jag har tänkt på Göteborg. Och jag känner absolut ingenting. Tomt. Känslolöst.
Nej.
Tenta
In case you were wondering:
* Bungy jump var läskigt, kul och nervkittlande. Hade kanske gjort om det. Kanske.
* Indien-intervjun gick okej. Är nöjd med helheten av min ansökan. Om 1½ vecka får jag veta om jag fått en plats.
För övrigt har tiden gått åt till att tokplugga inför en jättetenta. Patofysiologi, dvs. vad som händer i kroppen när den är sjuk samt vad man ska göra åt det. Så misstänker ni att ni råkat ut för njur- eller gallsten, magsår, tarmvred, stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp, astma, KOL, diabetes eller förstorad prosata, så kan jag kanske komma med några kloka råd om vad du ni ska göra :)
Åtta dagar innan tentan började jag och två tjejkompisar att plugga ordentligt inför tentan. Sedan dess har vi suttit mellan 6-10 timmar varenda dag, nött och nött och nött. Det har varit kul, dels att plugga tillsammans, men också för att det är ett kul och intressant ämne - men nu är det väldigt skönt att det äntligen är över. Jag hoppas verkligen att jag klarade den. Vet inte vad jag skulle kunna ha gjort annorlunda i pluggteknik annars.
Efter tentan gick vi till Restaurang Syster&Bror och tog ett efter-tentan-glas. Sedan gick Emilie, Malene och jag till frisören. På kvällen satt vi hemma hos mig och Olle, åt tacos, tittade på idol, spelade pingis, drack vin, la ansiktsmasker och bastade. (Olle ville ingen ansiktsmask ha och hoppade även bastun. Konstig kille.) Men för oss pluggtokiga tjejer var det en skön och mysig avrunding på en krävande vecka.
Idag tog jag med Olle till Långängens gård på Lidingö. Otroligt vackert! Vi åt lunch i sommarvärmen och promenerade bland skog och ängar. Ikväll ska vi på bio, Flicka som lekte med elden. Och i morgon ska vi båda jobba. Livet leker :)
VFU i Indien?
Praktik i Indien skulle väl vara en spännande erfarenhet att få uppleva?
En chans finns att åka i februari/mars 2010. Fyra platser finns tillgängliga för cirka 70 studenter.
En ansökan på engelska är inlämnad sedan ett par veckor tillbaka. En ansökan som handlade om förväntingar, tidigare erfarenheter, målsättningar samt vad man har gjort för skolan, dvs. om jag bidragit till att förbättra kvaliteten, ryktet och/eller miljön på skolan?
Klockan två ska jag på intervju. Vi är 15 stycken som har sökt platserna. Alla är kallade till intervju, som också hålls på engelska. Jag tror det kommer gå bra, men har inte allt för höga förväntningar. Däremot har jag enorma förhoppningar - Jag vill åka!!
Lysekil sommaren 09
