Bitterfitta

Det är vad denna veckan har format mig till.... lite uppdatering;

Simningen: Från att ha trott att jag skulle vara sämst, till att det visade sig att jag var en av de bästa. Den vändningen är ganska skön! Ändå är jag lite besviken. Vi är den grupp som betalar mest för vår träning, ändå är vi enda gruppen utan specifik tränare. Jag hade sett fram emot att ha någon som peppar, tipsar och coachar oss från bassängkanten. Istället sätter någon upp ett simpass på lappar vid bassängkanten. På lappen kan det stå att vi ska starta en viss tid, tex simma 4x 75 meter och starta 1.30. Problemet är bara att vi inte kan se klockan från den grunda delen av bassängen. Därför faller ju hela det systemet. Dumt.

Föreläsning:  Rädda Barnen - Sverige, kom för att föreläsa om barnfattigdom i Sverige. Jag såg fram emot att lära mig mer om Sveriges misär. Istället kände jag mig bara provoserad och upprörd. Föreläsaren ville att vi skulle tycka synd om barn som fick möjlighet att bära märkeskläder för att deras föräldrar inte hade råd. Att det finns barn som får höra att det inte finns pengar till det ena eller det andra, för att hyran skall betalas, var tydligen också hemskt. En ensamstående mamma med ett barn som bara hade 7000 kvar efter att hyran var betald, var det också synd om. Snälla någon! Problemet är att Sverige är ett konsumerande i-land, här verkar inte kärlek spela lika stor roll som pengar.

Lägenhet: Det har kommit in klagomål till hyresvärden för att vi drar i möbler och slänger igen skåpsdörrrar sent på kvällarna/nätterna. Detta är fruktansvärt enerverande eftersom vi går och lägger oss 22.00-22.30 varje vardagkväll! Vi går verkligen inte upp på nätterna och släpar omkring på våra möbler eller smäller i skåpsdörrar. Det känns jobbigt att behöva bättra sig på något som man inte känner sig skyldig till. Men vem ska hyresvärden tro på?

Grupparbete: Idag hade vi en introduktion till ett grupparbete. Uppgiften har hela tiden känts luddig så en genomgång var verkligen nödvändig. Besvikelsen inbefann sig dock när jag märkte att endast jag från min grupp på sex personer kom till introduktionen. Att de andra redan har full koll tvivlar jag.

Tvättrum: Väl hemma efter grupparbetsintrot, hade jag tvättid bokad. När jag kommer ner upptäcker jag dock att någon slängt in sin tvätt i maskinen som var bokad på mig. Jag blev arg. Jag stängde dörren vilket innebar att tvättboven skulle behöva vänta på att jag kom ner för att öppna om han ville ha tillbaka sina kläder. Jag förberedde mig på att ge honom en riktig tjotablängare, min bägare hade runnit över för länge sen! När jag kommer ner en kvart senare var dock tvätten borta, trots att jag stängt dörren som skall gå i baklås. Hur gick det till?


Olle har åkt till Lerum för att vara med Liam i helgen. 19.30 börjar simträningen så jag ska bege mig om en halvtimma, det ska bli underbart att få göra av med lite energi! När jag kommer hem senare ikväll ska jag koka varmchoklad, äta varma mackor, tända ljus och läsa en bok under en filt. Lite egen tid är precis vad jag behöver!


En natt på Göta Källare!


Regn, grådaskigt och dimmigt... varför känns det så Göteborg för? Det har i alla fall sammanfattat helgen, och enligt SMHI ser den kommande veckan inte mycket bättre ut.

Per kom över till oss igår kväll. Vi tre laddade för utgång och det blev en riktigt lyckad kväll faktiskt! Vi gick till Göta Källare, ett ställe där man ofta ser att det är lång kö, samtidigt som det har ett ganska dåligt rykte.Min åsikt var att det var ett fräscht och roligt ställe med två våningar, tre barer och tre dansgolv. Schalgermusik är verkligen den bästa musiken att dansa loss till, det går ju inte att stå stilla!

Natten slutade på McDonalds och där hände något märkligt. Jag beställde en McFeast Junior och betalade 15 kronor för den. Sedan sa kassören att just den sorten var slut. Jag beställde då en McCheese men skulle i så fall behöva betala 40 kronor helt plöstligt! Det tyckte jag var orimligt och valde en BigMac istället. Då skulle jag behöva betala 45 kronor! Jag frågade hur länge jag skulle behöva vänta för få en McFeast Junior som jag från början beställt och fick svaret 1 minut, men att jag ändå skulle behöva betala 40 kronor. Wtf? Han skojade inte och kunde inte förklara varför jag först bara hade behövt betala 15 kronor för samma burgare. Jag frågade vad jag egentligen kunde få för de pengar jag givit honom. Pommes Frites med en dippsås. Okej, sa jag. Jag fick en dippsås i handen, sedan gick han för att hämta pommes fritsen. Vad händer? Jo han kommer tillbaka med en McFeast Junior!? Vad var det för fel på killen? Jag tackade irriterat och gick iväg med min dipp och burgare. Olle blev arg när han fick höra min historia så han gick och sa att hans sambo väntade på en Big Mac... Det hela slutade alltså med att ja fick en McFeast, en dippsås och en BigMac för 15 kronor. Konstigt, knäppt och märkligt.


Olle Häggmark, Anders Sjölander, Linnea Häggmark


Imorgon ska jag börja med något ny-gammalt i mitt liv igen. Det är något jag gjort en gång i veckan i Spanien och en gång veckan sedan jag flyttade till Stockholm, det är skönt, det är kul, men det börjar bli lte tradigt att göra det själv. Därför tog jag mod till mig och bestämde mig för att ge det en chans till, trots att jag för fyra år sedan, i USA, bestämde mig för att jag skulle sluta... för gott. Jag ska börja simma igen. Gå på tränarledda simträningar, simma tillsammans med andra. Enda skillnaden är att jag nu gör det bara för att det är kul, inte för att jag ska prestera på tävlingar.

Det är Stockholm Studenters Idrottsförening som annordnar allt från träningar i dans, bollsport, kampsport, akrobatik till simning och simhopp. Inom simningen fanns 4 nivåer som man kunde välja mellan. Har man tävlat och behärskar alla fyra simsätt var Powersim den mest aktuella nivån. Det innebär 2 träningar i veckan á 1 timma. Precis lagom! 

När jag anmälde mig var jag rädd för att intresset skulle vara för litet, därför blev jag ganska överaskad när jag såg att vi var cirka tio anmälda och majoriteten var killar! Jag blev genast rädd och nervös. Tänk om alla är grymt mycket bättre än mig? Tänk ifall jag har tagit mig vatten över huvudet? Tänk ifall alla är flera år äldre och jättedryga? 
     Jag hoppas det blir bra.... imorgon kl 20.30 får jag veta....

Har under natten lyckats dra på mig någon typ av muskelinflammation i armbågen. Den måste blir bra till i morgon. Jag hoppas ibumetin och tigerbalsam kan sitt jobb. Håll tummarna för mig!

Imorgon börjar en repris på ett avslutat kapitel i mitt liv.


Lucianostalgi

Lite nostalgi från vårat Luciafirande på Röda Korsets Högskola

RKH Kör
Charlotta, Anna, Amanda, Eva, Angelica, Linnea, Lieve

Mina vackra tänder

Igår var jag hos tandläkaren. En ny tandläkare i en ny stad. Min första tandläkare, som jag lagt på minnet, hette Gregor, han var snäll, jag gillade honom. Efter honom, dvs. de senaste åren, har jag haft en annan tandläkare, men jag har  aldrig memorerat varken namn eller utseende. Min nya tandläkare heter Britt-Marie.
 
Britt-Marie gillar mig. Mina tänder har varken behövts regleras eller lagas. "Skulle allas tänder se ut så här, skulle världen inte behövt någon tandvård". Hon berättade att de finns dem som lever ett helt liv utan att någonsin behöva borra. Sedan sa hon att jag hade karies på vissa tänder, men om jag sköter mig så kan de försvinna. Så kom rekommendationen om tandtråd och inte skölja munnen med vatten efter tandborstningen. 

Tandläkaren i Lerum, där jag för två år sedan, sa ungefär samma sak: Du har tendeser till hål, försök att använda tandtråd åtminstone några gånger i veckan.

Efter två år har mina tendeser till hål alltså fortfarande inte blivit något, men nu har jag bestämt mig. Jag ska bli något exemplariskt. Om 10 000 år vill jag vara den som blir uppgrävd av framtidens människor, jag vill att de ska hitta min skalle och titta på mina tänder för att sedan säga;  Wow, på 2000-talet hade de verkligen friska tänder!

En tand vars hals är svårt ansatt av dental karies vilket leder till förstörelse
Karies orsakas av bakterier, go kill them!!




På tjugonde våningen...

Farmakologitentan förra veckan kändes bra. Den var ganska enkel, som det var sagt. Om jag nu inte har missuppfattat allt, så förväntar jag mig yttligare ett godkänt resultat i mitt slutbetyg.

Och äntligen kan jag nu mer kalla för en termin tvåare. Det vill säga, jag har bara 5 terminer kvar innan jag får min legitimation! Vi har precis inlett en ny delkurs, folkhälsovetenskap. Den kursansvariga läraren förklarade innehållet med att vi ska "studera hur svenskarna mår". De första föreläsningarna har varit lite diffusa, vi förstår innebörden men inte riktigt...syftet, kanske. Kursens uppgifter gällande inlämningar, redovisningar och tentor har jag inte heller riktigt fått kläm på. Fast å andra sidan, det har jag aldrig haft första veckan av en delkurs. Jag kör med en-vecka-i-taget varianten. Har fungerat hittills!

Imorgon är det inspark för de nya studenterna. Det är vi i termin två som annordnar. Jag är tråkig och vill inte ställa upp på annat sätt än att baka. Har inget bra argument mer än att hela min kropp sa Nej!. Jag lyssnar mer på den än någon annan i det här fallet. Hallongrottor/syltkakor blev resultatet av bakningen i alla fall! Det är ganska tråkigt att baka tycker jag. Rulla, kavla, knåda, vispa... enformigt! Och det hela brukar ändå sluta med att smeten är godare än den färdiga kakan.
Idag gav jag mig på att göra marränger av de äggvitor som blivit över efter matlagning/bakning. Det tänker jag inte göra om utan elvisp. Olle och jag vispade i över en halvtimma och smeten ville verkligen inte bli så där fast som den ska vara. Ja, ni ser ju på bilden hur vackert marrängerna formade sig. Men, efter tre timmar i ugnen så blev det fanimej något som både hade hårdheten och smaken av marräng!

Olle vill börja träna men har inget gymkort. Idag bad han mig följa med för att springa i trapporna. För att motivera honom ställer jag snällt upp. Att springa ner tjugo våningar går förvånansvärt bra. Att springa upp 20 våningar däremot....fy f*n! För att tydliggöra min egna insats... vid våning 13 hade jag ont i lungorna av ansträngning, våning 20 kan jag bara beskriva med blodsmak. Men skam den som ger sig. Jag klarade det ju!

             
Hallongrottor/syltkakor      "30-35 marränger i en enda stor massa" 


School stuff

Tenta på torsdag! Den är ganska liten och sägs vara enkel vilket känns skönt. Farmakologi handlar det om, alltså läkemedel och hur de påverkar kroppen. Roligt att läsa om faktiskt, fast det kanske är för att jag inte känner mig så stressad över tentan.

Annars har vi haft två intressanta men icke obligatoriska föreläsningar. Två föreläsningar som man helt enklet får gå på om det intresserar en. Ortopedi och antiobiotika. Ortopedi är ju om kroppens ben, frakturer m.m, vi fick bland annat lära oss hur man gör om man någon lyckats få en kroppsdel ur led, så nu behöver ni inte vara oroliga för det om ni är med mig! Om det inte gäller armbågen, för den förstod jag inte riktigt hur man gjorde med. Om ni skulle lyckas skada fingertoppen så att den pekar neråt så kan jag också rädda er med hjälp av tre tops och ett snöre. Känns väl skönt?

Antibiotika handlade andra föreläsningen om. Fast det hade vi ju läst en hel del om inför hemtentan i mikrobiologi. Men nu lyckades jag förstå jag lite mer. Det är rätt intressant att veta vad som händer med det man stoppar i sig. Det jag kan säga där är att man aldrig ska avsluta en antibiotikakur i förtid och att alltid försöka ta tabletterna vid en bestämd tidpunkt.

Nästa vecka börjar termin 2, jag längtar!

Kram

Olle & Daniel = bröder?

Titta vad jag upptäckte idag när vi tittade på Let's Dance:


 
                 Olle                                                                 Daniel da Silva
                                                                                          Bild: stockholmsfinest.com

Visst

God fortsättning!

Ja bättre bloggtider har jag ju haft...

Var som sagt hemma hos familjen i Lerum över jul. Det blev faktsikt bättre än väntat. Varken Olle eller jag var från början särskilt sugna på att åka ner! Jul och nyår blev lyckat och det var kul att ha tid till att umgås med både kompisar och familj. Hann ju dessutom jobba lite vilket var trevligt. Konstigt vad lite det är som händer på ett halvår ändå. Gamlingarna i Floda och Tollered är uppenbarligen ganska stabila. Alla de rutiner jag är van vid gick utmärkt att utöva.

Efter 16 dagar i byn var det i alla fall väldigt skönt att få komma hem till storstaden igen. Bara rå om oss själva. Den känslan höll i sig i en dag. Efter att ha köpt ett terminskort för 2500 fanns knappt 1000 :- kvar på kontot. Detta ska räcka till mat t.o.m den 26 jan. Och läkarbesök då min mage fortfarande är under utredning. Men men, tycker CSN att man ska kunna leva och betala räkningar för 3800 :- under fem veckor, så ska det väl gå. Sjukt.

Första skoldagen var toppen. Började dagen med att inviga min muggtermos. Fyllde den nästan full med kaffe, stoppade ner den i väskan och spatserade iväg. Tror ni det fanns något kvar i termosen när jag kom fram? Nej. Mitt nya kollegieblock, alla papper och all annan skit som låg i väskan var emellertid blöta, luktade koffein och hade ådragit sig en härligt brun nyans. Toppen, var ordet va?. Känner igen den här historien från en av de första skoldagarna i somras också. Suck.
 
En positiv start på det nya året 2009...

RSS 2.0