För en adrenlinkicks skull

Imorgon klockan 17 vid Nacka Strand utanför Stockholm ska Olle och jag trotsa gränserna och hoppa bungy jump. Ett presentkort från LiveIt och nerver av stål fick oss att boka. Nu är jag nervös som sjutton och förstår egentligen inte riktigt varför jag har längtat efter att få göra en sån här galenskap.

Varför längtar man egentligen efter att få trotsa en biologisk spärr, slänga sig ut från 55 m höjd och falla handlöst mot marken/vattnet för att hoppas på att livlinan inte är trasig? Det är konstigt.

Folk pratar om en adrenalinkick. En klick av mod, lycka och odödlighet. Jag får se om jag överlever.

Mamma, som givit oss presentkortet, blev inte glad. Vi hade missuppfattat hennes syfte med presenten. Något lugnt, mysigt och trevligt hade hon tänkt sig. Vi tänkte, något som vi aldrig skulle göra annars. Förövrigt tycke mamma att jag kunde ha ringt henne Efter att vi hoppat - istället för att ringa Innan och samtidigt göra henne dödsnervös. Jag fick dessutom Lova att inte säga något till mormor. Gulligt!


Let's do something crazy!!
 

Kräftskiva med fransmän

Ikväll vankas kräftskiva med Olle, Feffe, Carin samt två fransmän som lite skeptiskt frågade om vi verkligen hade "fest för kräftor". Självklart har vi det - inget konstigt. Hattar, kräftor, snaps och öl, nu ska vi visa upp det bästa av vår svenska kultur för två personer som hamnat i Sverige av en tillfällighet. (Billigaste flygresan RyanAir hade att erbjuda från Paris). Kul!

Förövrigt har skolan börjat igen och jag pluggar aktivit sen 1½ vecka. Kursen är jättespännande och handlar om bl.a. hjärt-lung och tarmsjukdomar. Föreläsningarna har hittills varit bra och vi har gott om självstudietid vilket är bra för oss som...fattar långsamt.
     Förra året köpte jag all kurslitteratur för de den första kursen. Det blev cirka 10-15 böcker á 3000 :-. Jag sålde alla och köpte sedan inte en enda kursbok. Vilket gick hur bra som helst. Lite mer tid på skolans biblioteket samt bra föreläsningsanteckningar räckte gott. Till den här terminen har jag emellertid köpt tre böcker. Böcker som jag kan ha nytta av under de återstående två åren samt i mitt framtida arbete som sjuksköterska. Idag kom dem fram och lyckan var stor!

  
De här kallar vi för Almås-böckerna. De är som uppslagsverk för kroppens alla sjukdomar. Vad som händer i kroppen och hur de ska behandlas. Perfekt vid alla tillfällen, teoretiska som praktiska.


Fysiologibok som komplement. Var sitter sköldkörteln egentligen? Och hur var det den fungerade nu igen?

Allt för cirka på 1600 kronor på bokshopen.lycknis.se, gratis frakt och snabb leverering. Billigt.

Svininfluensan

En vårdtagare på mitt jobb har fått influensa. Influensa...vad betyder det i dessa tider? Ska man bli livrädd och vägra gå dit? Ska man sätta på sig skyddsmundering iform av munskydd, förkläde, handskar och armskydd? Eller ska man gå dit och vårda personen så som man hade gjort vid en helt vanlig influensa?

På nyheterna i morse sa dem att Lidingö eventuellt ska införa en obligatorisk vaccinering mot influensa för alla som är anställda inom sjukvården i Lidingö stad. Jag vet inte vad jag tycker om detta. Jag vet ärligt talat inte om jag vill vaccinera mig.

* I Sverige tar det runt 10 år att godkänna nya läkemedel. Svininfluensavaccinet är inte färdigt.
- Ett argument till varför det ändå är ett OK läkemedel är för att liknande vaccin är ganska harmlösa och ger få eller milda biverkningar.

Frågan jag ställer mig är om det inte är värt att ligga sjuk i en vecka istället för att spruta in ett läkemedel som det finns så lite kunskap om. Jag tillhör inte ens någon riskgrupp: 
  • kronisk hjärt- och kärlsjukdom
  • kronisk lungsjukdom
  • svårinställd diabetes
  • nedsatt immunförsvar
  • hiv
  • neuromuskulära sjukdomar

och även:

  • gravida
  • barn med nedsatt immunförsvar, kronisk njursjukdom, hiv/aids, diabetes, astma, eller andra lungsjukdomar.

Jag är medveten om att det finns fall där kärnfriska individer har råkat ut för svåra komplikationer, men...

Det kan vara så här; att risken för mig att råka ut för en allvarlig biverkning av vaccinet är lika stor som att just jag skulle drabbas av svåra komplikationer om jag insjuknar i sjukdomen.

Rörigt, motsträvigt och osäkert. Jag gillar inte situationen och föredrar nog att vänta åtminstone ett halvår innan jag vaccinerar mig. Hur tänker ni göra?

Se hela bilden


Fegis

Jag är en riktig liten fegis. Som jag redan erkänt, vågar jag inte vrida nacken av fiskar. Hittar jag en pappalångben inomhus, ropar jag hellre på min sexåriga syster än att ta i den själv. Nu bor ju inte min lillasyster med mig här i Stockholm, så därför låter jag den hoppa omkring i taket och på väggarna tills den dör av sig självt, då kommer jag och begraver den med dammsugaren. Idag kröp en vedervärdig tvestjärt på diskbänken. Lite toalettpapper mellan tummen och pekfingret kunde ha dödat den med ett knastrigt litet ljud - men jag fixar det inte. Häller istället ½ dl diskmedel över det lilla äcklet och står sedan med rynkad näsa och tittar på dess dödsryckningar. Olle kommer inte hem ikväll, det innebär att jag på måste flytta liket till papperskorgen alldeles själv. Urk!


Ett Blocketköp

Här om dagen var jag på Hemtex. Lägenheten längtar efter gardiner. Jag hade tänkt mig ljusa, typ vita, för att behålla ljuset i lägenheten. Det blev mossgröna. Man måste våga vara modig ibland. Problemet var nu bara att gardinstängerna förvunnit i flytten och lägenheten bjöd bara på väggfästen utan gardinstång (?). Men det är inte så kul att lägga ut 300 kronor för en liten gardinstång. Dilemma.

Blocket blev räddningen och vi hade turen att hitta ett par gardinstänger som både vara billiga (2 för 100 kr) och riktigt snygga. Jag har haft som princip att aldrig åka själv till en privatförsäljare i dennes hem. Jag tycker man ska vara försiktig och inte alltför naiv. Olle brukar följa med, men den här gången... blev det inte så. Jag kände mig stark nog att klara det själv och intalade mig att det skulle gå bra. Mina erfarenheter av tidigare försäljare har trotsallt varit väldigt positiva.

Sätter mig därför på en buss från Lidingö med en godispåse och påbörjar därmed min timlånga färd ut till Spånga där Han med gardinstängerna bor. Hoppar av vid en hållplats, tittar på min utskrivna karta och letar rätt på vägen jag ska följa. Jag går genom ett mysigt villaområde och hamnar tillslut vid ett sunkigt lägenhetskomplex med madrasser och blomkrukor på gatan som ser ut att ha blivit utslängda från balkonger. Letar rätt på portuppgång nr 60 och ringer Honom. Han kommer ut och möter mig. Han ser snäll ut, tar i hand och hälsar. Vi går ner i källaren, in i en labyrint av förrådsutrymmen. Han letar fram gardinstängerna jag vill ha. Betalningen sker därnere. Jag frågar efter väggfästen, Han säger att han glömt av dem, att de nog finns uppe i lägenheten. Jag följer efter honom upp till hans bostad. Därinne är det varmt, instängt och det luktar unket. Han går in i köket och börjar rota i en låda. Mina ögon faller på köksbordet. Där ligger två pistoler! Visserligen isärplockna, men dem får mig ändå att höja på ögonbryna. Jag står stilla, säger ingenting och fortsätter att försiktigt se mig omkring av det jag kan se i lägenheten. Det jag tillslut ser gör att jag lugnar ner mig en smula. Ett diplom.

- Är du polis?
- Mja, jag är jurist i grunden men har jobbat lite extra som polis.
- Jaha...
- Här är väggfästena!
- Tack ska du ha...!

Går därifrån och funderar på hur jag ska tolka situationen. En varning för att jag nästa gång, kanske inte har samma tur?


Fruktskål

Vi har fått en nykomling i lägenhet. En, enligt mig, jättevacker fruktskål! Det var en förlovningspresent från min mamma som jag själv fick välja ut. Det var kärlek vid första ögonkastet och jag älskar att den är lite ovanlig och inte så ikea-ig. Misstolka mig rätt. Jag gillar IKEA och deras concept, men eftersom vårat hem huvudsakligen består av IKEAmöblemang, är det kul att bryta av med något annorlunda.




Som tur var, tyckte Olle också att den var fin :)

Semestern

Semestern 2009 är över! Två veckor gick snabbt. Två veckor som tillägnats familj och släkt. Enbart. Det har varit mysigt, lantligt, friskt, molnigt, lite regningt och väldigt flängigt. Två släktträffar hann vi med, en planerad och en som "bara blev". Tre landställen, varav ett uppe i Härjedalen. 
     Jag följde med Olle och hans jägare ut till deras jaktstuga, långt ute i skogen, långt ifrån el, affärer och bilar. Primitivt, spännande och myggigt! Medan männen fixade jaktpass, hjälpte jag till att hugga ved. Sedan eldade jag och en annan tjej som var med, lite för varmt i den lilla stugan. Jag metade och fick tre bäcköringar, men ville inte döda någon. Slängde tillbaka en medan Olle vred nacken av två. Stackarna.
    Väl tillbaka i civilisationen fick Olle och jag vara med om vår livs första surströmmingfest! Det luktar som känt riktigt vidrigt. Som en ordentlig äggfjärt. Men det smakade faktsikt gott. Vi åt det med tunnbröd, ost, potatis och gullök. Våga prova! Min norrländska ådra finns därinne trots allt.

    
Jaktstugan i mellanskog. Svärfars tak på passet har rasat.

    
Olle på sitt pass. En färgklick i skogen som hugger ved.

RSS 2.0