Linnea

Regn, grådaskigt och dimmigt... varför känns det så Göteborg för? Det har i alla fall sammanfattat helgen, och enligt SMHI ser den kommande veckan inte mycket bättre ut.

Per kom över till oss igår kväll. Vi tre laddade för utgång och det blev en riktigt lyckad kväll faktiskt! Vi gick till Göta Källare, ett ställe där man ofta ser att det är lång kö, samtidigt som det har ett ganska dåligt rykte.Min åsikt var att det var ett fräscht och roligt ställe med två våningar, tre barer och tre dansgolv. Schalgermusik är verkligen den bästa musiken att dansa loss till, det går ju inte att stå stilla!

Natten slutade på McDonalds och där hände något märkligt. Jag beställde en McFeast Junior och betalade 15 kronor för den. Sedan sa kassören att just den sorten var slut. Jag beställde då en McCheese men skulle i så fall behöva betala 40 kronor helt plöstligt! Det tyckte jag var orimligt och valde en BigMac istället. Då skulle jag behöva betala 45 kronor! Jag frågade hur länge jag skulle behöva vänta för få en McFeast Junior som jag från början beställt och fick svaret 1 minut, men att jag ändå skulle behöva betala 40 kronor. Wtf? Han skojade inte och kunde inte förklara varför jag först bara hade behövt betala 15 kronor för samma burgare. Jag frågade vad jag egentligen kunde få för de pengar jag givit honom. Pommes Frites med en dippsås. Okej, sa jag. Jag fick en dippsås i handen, sedan gick han för att hämta pommes fritsen. Vad händer? Jo han kommer tillbaka med en McFeast Junior!? Vad var det för fel på killen? Jag tackade irriterat och gick iväg med min dipp och burgare. Olle blev arg när han fick höra min historia så han gick och sa att hans sambo väntade på en Big Mac... Det hela slutade alltså med att ja fick en McFeast, en dippsås och en BigMac för 15 kronor. Konstigt, knäppt och märkligt.





Imorgon ska jag börja med något ny-gammalt i mitt liv igen. Det är något jag gjort en gång i veckan i Spanien och en gång veckan sedan jag flyttade till Stockholm, det är skönt, det är kul, men det börjar bli lte tradigt att göra det själv. Därför tog jag mod till mig och bestämde mig för att ge det en chans till, trots att jag för fyra år sedan, i USA, bestämde mig för att jag skulle sluta... för gott. Jag ska börja simma igen. Gå på tränarledda simträningar, simma tillsammans med andra. Enda skillnaden är att jag nu gör det bara för att det är kul, inte för att jag ska prestera på tävlingar.

Det är Stockholm Studenters Idrottsförening som annordnar allt från träningar i dans, bollsport, kampsport, akrobatik till simning och simhopp. Inom simningen fanns 4 nivåer som man kunde välja mellan. Har man tävlat och behärskar alla fyra simsätt var Powersim den mest aktuella nivån. Det innebär 2 träningar i veckan á 1 timma. Precis lagom! 

När jag anmälde mig var jag rädd för att intresset skulle vara för litet, därför blev jag ganska överaskad när jag såg att vi var cirka tio anmälda och majoriteten var killar! Jag blev genast rädd och nervös. Tänk om alla är grymt mycket bättre än mig? Tänk ifall jag har tagit mig vatten över huvudet? Tänk ifall alla är flera år äldre och jättedryga? 
     Jag hoppas det blir bra.... imorgon kl 20.30 får jag veta....

Har under natten lyckats dra på mig någon typ av muskelinflammation i armbågen. Den måste blir bra till i morgon. Jag hoppas ibumetin och tigerbalsam kan sitt jobb. Håll tummarna för mig!

Imorgon börjar en repris på ett avslutat kapitel i mitt liv.