Linnea

Packade ner en systemetplastkasse i jackfickan och vandrade iväg till Systembolaget. Jag inhandlade två cider och en vinflaska för att sedan ställa mig längst bak i kön. Visar leg och betalar med en hundralapp. Packar sedan ner de två burkarna och flaskan i påsen som jag så duktigt tagit med mig. Svängdörrarna öppnar sig och jag är strax därefter ute på folkrika Götgatan.

Plötsligt är det något som låter; KRAS! Jag tittar ner, jag står i en mörkröd vätska med glasskivor omkring mig. I plastkassen gapar ett stort hål. Jag står bara å tittar ner på vätskan, på glassplittret, på mina skor. Jag hör människor tala, det är både manliga och kvinnliga röster. De talar till mig men jag förstår inte vad de säger, jag uppfattar inte orden, jag befinner mig inte i samma värld som dem. En mansröst upprepar samma mening flera gånger, men jag förstår ändå inte. Jag börjar plaska lite med skorna i den vätska jag står i, jag stirrar fortfarande ner, villrådig, oförstående och chockad. Plötsligt ser jag en mans-hand sträcka sig efter en bit av flaskhalsen, han lyfter upp den och håller den framför mig. Jag ser bara handen och den trasiga flaskhalsen. Sedan hör jag honom, jag förstår honom och jag gör precis vad han säger. Utan ett ord och utan att ägna honom en blick, går jag in med glasskärvan, jag ska berätta vad som hänt.

Väl framme vid kassan vaknar jag upp till verkligheten. Jag skakar, darrar, jag är i chock. Jag visar upp den begagnade plastpåsen och flaskbiten: "Den gick bara sönder!".

Efter att ha skrivit på ett reklamationskvitto fick jag pengarna tillbaka... och en ny flaska!

Min själ blev omplåstrad. Jag hade lyckats få en gratis vinflaska från systembolaget. Jag rekomenderar emellertid ingen att göra något liknande. Det var inte värt det.